Stipendiater 2015

Forskning kring cancerfamiljens situation och hormonkänslig bröstcancer tilldelades stipendium

– Vi är otroligt stolta att kunna tilldela Ulrik Narbe och Marie-Louise Möllerberg var sitt Forskningsstipendium om
150 000 kronor för deras projekt om mer skräddarsydd efterbehanling av bröstcancer respektive om den cancerdrabbade familjens livssituation, säger Bengt Martinsson, ordförande i Cancerstiftelsen i Kronobergs län.

Ulrik Narbe hoppas på skräddar sydd behandling

Ulrik Narbe, överläkare och doktorand på onkologen i Växjö, ska studera lobulär bröstcancer som svarar för ungefär15% av alla bröstcancerfall. Det är en mer diffust växande cancer som ofta debuterar som en svåravgränsbar förtjockning iställer för en knuta i bröstet. Den är nästan alltid hormonkäslig, har ett delvis annorlunda spridningsmönster och ger inte sällan sena återfall, ibland mer än 20 år efter diagnos.
– Jag hoppas att min forskning leder fram till mer skräddarsydd efterbehandling där överbehandling och onödiga biverkningar minimeras samtidigt som överlevnaden kan förbättras, säger Ulrik Narbe.

Letar hormonmönster

– I det ena projektet kommer jag att titta på förekomsten av fyra olika hormonfaktorer i tumörvävnad från 250 kvinnor som för drygt 25 år sedan drabbats av lobulär bröstcancer. Jag försöker se om det finns skillnad mellan dessa faktorer hos patienter som fått återfall jämfört med de som förblivit friska, men också om det finns ett mönster som kan identifiera de som drabbas av sena återfall, menar Ulrik.

Lymfkörtelkvoten kan hjälpa unga kvinnor som drabbats

Den primära behandlingen är kirurgi men ofta krävs ytterligare någon insats som strålning, cellgifter, antikroppar eller hormoner. Om cancer har spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan ger viktig prognotisk vägledning och hittills har man nöjt sig med att räkna antalet angripna körtlar för att dra slutsatser.
– Jag tänker undersöka om kvoten ger bättre bedömningsunderlag, alltså antalet angripna lymfkörtlar i förhållande till antalet friska. Här undersöker jag 394 fall och hoppas kunna visa att vi med lymfkörtelkvoten kan få ännu bättre prognostisk information som kan hjälpa till att minska antalet återfall och öka överlevnaden hos unga kvinnor med bröstcancer, säger Ulrik.

Stort intresse internationellt

Den här forskningen är dessutom internationellt efterlängtad. När 454 bröstcancerläkare från 45 länder fick välja den viktigaste kliniska frågan, var det just att identifiera de patienter som inte behöver cellgifter utan klarar sig med enbart hormonbehandling eller ingen tilläggsbehandling alls.

Marie-Louises forskning ska hjälpa hela familjen

När någon blivit diagnostiserad med cancer är det inte så svårt att tänka sig att det påverkar såväl individen själv som de familjemedlemmar som finns i individens sociala nätverk. När det dessutom inte längre finns någon bot av cancerdiagnosen så ställs hela familjens dagliga liv på sin spets. I Marie-Louises tidigare studie visade det sig att partner till personer med cancer har en ökad risk för ohälsa. Den nya livssituationern innebär en stor omställning på många sätt, familjen gör både fysiska och känslomässinga anpassningar.
– Jag tänker fylla kunskapsluckan som finns när det gäller familjeperspektivet, att se familjen som en helhet och vilken roll känslan av sammanhang i familjen spelar i livets slutskede, säger Marie-Louise Möllerberg, eller Mio som hon kallas.

Vad händer egentligen i familjen efter ett cancerbesked

– I den första delen av min forskning vill jag få fram hur livssituationen påverkas i familjen. Den drabbade får själv definiera sin familj som kan inkludera en vän, arbetskamrat eller någon annan närstående, menar Marie-Louise.
– Ett 15-tal familjer intervjuas, personen med cancer tillsammans med en eller flera familjemedlemmar, om hur deras dagliga liv har påverkats. I analysen av familjernas berättelser kommer jag att koncentrera mig på hur kommunikationen, interaktionenoch funktionen i famijen förändras.

Anpassas till svenska förhållanden

– I den andra delen ska jag översätta, testa mätegenskaperna och kulturellt anpassa frågeformuläret F-KASAM, känslan av sammanhang i familjen, som har testats i USA, Israel och Kina. Jag vill veta om det går att använda även i Sverige för att mäta och utvärdera familjetillståndet, säger Marie-Louise. 150 personer med cancer och en tillhörande familjemedlem kommer att delta i den här utvärderingen.

En modell för tidiga insatser  

Den tredje studien som Marie-Louise gör belyser sambanden mellan känslan av sammanhang i familjen, upplevelser av hopp, ångest och depressionssymtom, mellan patient och familjemedlemar.
– Min förhoppning är att få ett fungerande verktyg för "att läsa av" en familj i ett tidigt skede. Då kan cancervården stödja och förebygga mycket lidande och bidra till ett ökat välbefinnande i hela familjen, som speciellt i den här situationen, är så viktig för alla inblandade.