Stipendiater 2023

Bengt Martinsson, Magnus Falk, Josefine Bunke och Jon Pallon.

250 000 kronor vardera till årets Forskningsstipendiater 2023

Hudcancer är den näst vanligaste cancertypen bland både män och kvinnor och det är den som ökar mest. Solexponering är en starkt bidragande faktor.

Hudtumörer är vanligast i ansiktet och särskilt på ögonlocken och årets ena forskningsstipendium på 250 000 kronor tilldelas Josefine Bunke för projektet ”Dermatoskopi och bioimaging av ögonnära hudtumörer”. Josefine är specialistläkare på ögonkliniken, lasarettet i Växjö.

–  Jag blev både lite förvånad och väldigt glad när jag fick telefonsamtalet häromkvällen, skrattar Josefine.

– Bara inom Region Kronoberg undersöks runt 200 patienter årligen för hudförändringar som ligger nära ögonen och antalet elakartade tumörer ökar stadigt. Det handlar om vävnadsprov men också om komplicerade ingrepp med avancerad teknik och rekonstruktioner när det rör ögonlocken, förklarar Josefine. En stor påfrestning för patienten.

Ny teknik väntas ge en rad fördelar

När tumören är borttagen analyseras den i mikroskop för att avgöra typen och att den är borta helt. Men den här nya studien ska ge svar på om det är möjligt att med annan teknik bedöma hudförändringen redan före biopsi och operation.

– Ett dermatoskop är en förstoringslupp som med hjälp av olika ljus kan ”se på djupet” i huden Genom att koppla på en kamera kan man både ta och spara bilder på hudförändringen. Den används idag av hudläkare och på de flesta vårdcentraler men inte inom ögonsjukvården. Är det så att vi med hjälp av den kan avbilda karaktär och utbredning av hudförändringen i förväg även inom vårt specialområde? Senare kommer vi att testa andra nya kameror som inte används inom sjukvården ännu och som går under samlingsnamnet bioimaging.

– Den nya tekniken skulle kunna ge en rad fördelar. En tidigare och säkrare diagnos, vi hittar elakartade tumörer tidigt, säkrare marginaler vid operation och färre antal operationer, berättar Josefine.

Så här görs studien

Den första delen innerbär att patienter på ögonmottagningen blir tillfrågade om att delta i studien. En vanlig undersökning sker av ögonläkare som tittar och känner på hudförändringen och en misstänkt diagnos noteras. Utöver rutinmässiga bilder tar vi nya med dermatoskop. Hudförändringar som provtas eller opereras bort, skickas till patologen enligt rutin för analys.

Dermatoskopbilderna granskas av oberoende erfarna hudläkare som sätter en misstänkt diagnos. Den jämförs sedan med den först noterade och den mikroskopiska undersökningen.

Till sin hjälp har Josefine två kollegor, Ingrid Reitan och Magnus Johansson, båda läkare på ögonkliniken i Växjö. Ett samarbete öppnas även med ögonkliniken i Lund och St Eriks ögonsjukhus i Stockholm inför de framtida studierna.

– Insamling av data har börjat och vi räknar med att vara klara med de olika delstudierna 2027. Den första studien presenterar vi på årliga mötet för landets ögonlockskirurger i Stockholm den 17 novmember, avslutar en positiv och hoppfull Josefine Bunke.

Årets andra forskningsstipendium på 250 000 kronor går till Magnus Falk, biträdande professor vid Linköpings Universitet, för projektet ”Artificiellt Intelligent Beslutsstöd för att upptäcka hudcancer i primärvård”.

– Jag känner mig väldigt hedrad över det förtroende som Cancerstiftelsen i Kronobergs Län visar mig och min forskning genom att utse mig till en av årets forskningsstipendiater, säger Magnus.

Det här rör sig om en betydligt större studie som omfattar 2 000 patienter på flera vårdcentraler i Sverige, Tyskland och Nederländerna. Från Region Kronoberg medverkar vårdcentralen Skärvet, som nyligen fick status som Akademisk vårdcentral, och i projektgruppen hittar vi Hans Thulesius, specialist i allmänmedicin, och professor vid Linnéuniversitetet, Växjö och Jon Pallon, specialist i allmänmedicin på Skärvet i Växjö och medicine doktor vid Lunds universitet.

Precis som i den tidigare beskrivna studien handlar det om hudcancer och den viktiga roll som dermatoskopet spelar.

Fokus på vårdcentralen

– De flesta som söker för att få hudförändringar bedömda undersöks i första hand av läkare på vårdcentral. Det är viktigt att upptäcka hudcancer tidigt vilket ställer höga krav på kompetens och tillförlitliga hjälpmedel. Är man det minsta osäker väljer man att för säkerhets skull ta bort hudförändringen, säger Magnus.

– Följden blir att många ofarliga förändringar tas bort. Men trots denna försiktighet, händer det att man missar melanom. Den här studien ska utforska nyttan av artificiell intelligens som hjälpmedel för att upptäcka hudcancer, när det används av läkare på vårdcentral.

Mobilappen Dermalyser är nyckeln

Patienterna som söker delas slumpmässigt in i två grupper. I den ena, kontrollgruppen bedöms hudförändringen på sedvanligt sätt av läkaren. I den andra gruppen får läkaren möjlighet att ta eb dermatoskopisk bild av hudförändringen med hjälp av mobilappen Dermalyser som därefter använder artificiell intelligens (AI) för att klassa hudförändringen som godartad eller misstänkt elakartad. Den underliggande AI:n är tränad på fler än 100 000 dermatoskopiska bilder, berättar Magnus.

Tidigare studier visar goda resultat i nivå med erfarna hudspecialister, den mänskliga hjärnan är ju trots allt begränsad när det gäller att hantera stora datamängder. I en förstudie har appen med 95% säkerhet lyckats urskilja melanom. I den här studien kommer även två andra, vanligare former av hudcancer att kunna bedömas, skivepitelcancer och basalcellscancer.

– Den här studien ska ge svar på om den här nya tekniken fungerar i praktiken på vårdcentralerna. För patienterna är förhoppningen en tidigare diagnos med bättre träffsäkerhet redan i primär-vården. Vi räknar med färre missade cancrar och att färre godartade förändringar opereras bort. Men vi tror också att tillgänglighet och ledtider förbättras i vården av patienter med hudcancer, avslutar Magnus Falk.

Vårdcentralen Skärvet en del av studien

– AI kommer att spela en allt större roll som hjälpmedel inom sjukvården och det kan kännas både fascinerande och skrämmande. Men innan vi släpper fram sådana verktyg är det viktigt att vi har studerat både säkerhet och nytta på ett seriöst sätt. Att en AI kan tränas upp på en befintlig bildbank är inte synonymt med att verktyget fungerar i kliniskt bruk, eller gör skillnad för patienterna. På Skärvet har vi en lång erfarenhet av att bedriva forskningsstudier och det är känns trevligt att kunna bidra med insamling av data även till denna studie, säger Jon Pallon på Skärvet i Växjö

I år blev det en halv miljon till lokal forskning

Cancerstiftelsen i Kronobergs Län har nu vid 14 tillfällen delat ut 22 stycken numera årliga lokala forskningsstipendier på drygt 3 miljoner kronor sedan det första 2003.

– På bordet såg vi två väldigt angelägna ansökningar som berör så många kronobergare direkt och indirekt. Hudcancer blir allt vanligare och när det finns nya tekniker som kan bidra till tidigare diagnoser och minskat lidande för de drabbade, vill vi naturligtvis bidra till en sådan utveckling, säger Bengt Martinsson. Därför blev det två stycken Årets Forskningsstipendium 2023.

Stipendiat Josefine Bunke specialistläkare ögonkliniken, lasarettet i Växjö, på skärmen stipendiat Magnus Falk biträdande professor, Linköpings Universitet och Jon Pallon allmänläkare på vårdcentralen Skärvet som medverkar i projektet. 

Josefine visar och berättar hur ett dermatoskop fungerar.